I det gömda och bortglömda hittar jag mitt material. Bland de gamla trasmattorna, i deras värld har jag hämtat min kunskap och inspiration. Väverskorna från förr berättar i sina trasmattor, i färger, ränder och trasor om ett samhälle i sparsamhetens tecken.
Där minsta lilla tygbit var användbar och betraktades som en dyrbarhet. Värt att begrunda och ta till sig även idag – att återanvända och ta tillvara borde vara en självklarhet. Att väva trasmattor är för mig världens bästa återbruk och mitt sätt att hålla ett kulturarv levande. Att visa skickligheten i det enkla, bland gladränder, kråkfötter, och rosengångar.
Och så alla dessa trasbollar av gamla strumpor, skära korsetter, kostymtyger i ylle och blommiga finklänningar, förklädestyger och blåblusar som jag har i mina gömmor, som minner om livet. Spännande trasbollar som du fortfarande kan upptäcka på loppisar och som bara väntar på att hitta sin plats.
Om olika bollar – finbollar, fulbollar och knasbollar kan man läsa om i Monica Halléns bok I trasmattas värld från a-ö, det vill säga Monicas sätt att kategorisera olika sorters mattrasor. Hon visar hur allt går att använda, det fula, det fina och det knasiga, till mattor i genomtänkt formgivning där varje sorts trasa kommer till sin rätt.
Boken innehåller vävsedlar till vackra trasmattor i olika tekniker, men också historik, härliga bilder och en mängd praktiska vävtips. Erfarenhet, kunskap och fakta presenteras i bokstavsordning på ett mycket inspirerande sätt.
Väv fina fransar av små trasrester. Allt går att använda! Gör dekorativa tyger av de absolut minsta tygbitarna istället för att kasta dem.
