Ortala bruk i norra Roslagen var länge ett av landets viktigaste järnbruk. Med människan i centrum skildras nu järnbrukets egen värld i boken om Ortala bruk, rikt illustrerad med nytaget bildmaterial, kompletterat med äldre foton.
I boken Ortala bruk – ett järnbruk i Roslagen möter vi bland annat skomakaren, skolmästaren, mästersmeden och koldrängen. Med hjälp av husförhörslängder, bouppteckningar och spår i byggnaderna kan författarna ge en bra bild av vilka som har arbetat på Ortala bruk, hur de har bott och hur deras livsvillkor har sett ut. Alla har de levt och verkat vid bruket, ett samhälle i miniatyr, befolkat av arbetare med en eftertraktad specialkompetens från andra länder och styrt av företagsledare med internationella nätverk.
Det var en egen värld med alla samhällsfunktioner inom räckhåll: skola, fattigvård, apotek, post, skräddare, mjölkvarn, handelsbod och annat som krävdes för att samhället skulle fungera. Spåren av den verksamhet som pågick i Ortala bruk under flera hundra år fram till 1800-talets slut finns fortfarande kvar.
Med hjälp av gamla kartor, brandförsäkringsdokument, lämningar i landskapet och berättelser från förr rekonstruerar författarna bilden av den spännande bruksmiljö som en gång varit.
UR BOKENS FÖRORD:
”Det finns en attraktionskraft i det till synes orörda, en magi i de frusna ögonblicken och i känslan av att vara först på en övergiven arbetsplats där maskiner och verkstadsutrustning står som om arbetarna bara lämnat dem och gått därifrån.
Ortala bruk i norra Uppland är en sådan plats. Att låta historien komma till tals genom de spår som människor lämnat efter sig i kulturlandskapet och i kulturlagren. Och att se dessa spår som delar i ett större sammanhang. Det stora i det lilla, det lilla i det stora – och hela tiden med människan i centrum för berättandet. På 1500-talet var gruvbrytningen i det närbelägna Herräng etablerad, liksom verksamheten vid Ortala.
Hur såg Sverige ut då? Vilket värde hade järnet och vilken roll spelade det för exporten och för Sverige som blivande stormakt? Vilka var förutsättningarna för bruksrörelsen i Uppland? Vilka var de män och kvinnor och barn som höll verksamheten igång och hur såg deras arbets- och livsvillkor ut?”
