Slöjdmagasinet blogg

Vårdträdets visdom

Vårdträdets visdom

Köp av Slöjdmagasinets samarbetspartners:

Obs! Med reservation för att titeln kan vara tillfälligt slut eller slutsåld!

Titeln kan också köpas via:
Akademibokhandeln
Bookhero


Svenska vårdträd i folktro och tradition.

Plötsligt ser man vårdträd överallt. Vårdträd växer på många boställen i vårt land, i regel är det ett lövträd som kastanj, lind, lönn, alm eller ask ståtliga träd som ofta stått där i många år, till och med i århundraden.

Vårdträd finns i tusentals i hela Sverige. Ändå är det få som vet vad ett vårdträd egentligen är. I denna bok djupdyker författarna i sägner, folktro och fakta om ett besjälat träd – som gör allt annat än vårdar.

Paret har rest genom Sverige i jakten på kvarvarande vårdträd, från Skåne till Västerbotten och många platser däremellan, grävt i lokala hembygdsarkiv och dokumenterat med en mängd fotografier.

Det är en imponerande samling träd vi får ta del av på de knappa 170 sidorna: alm, ask, lind, kastanj, gran, rönn – somliga av dem uppåt 300 år gamla.

Vad är då ett vårdträd? Ordet vård i detta fall syftar faktiskt inte på omvårdnad, utan på varsel eller en skyddsande. Enligt svensk folktro bodde det osynliga vårdar – ”väktare” alternativt tomtar i vårdträdet som skyddade gården från olycka.

Men det var ingen villkorslös kärlek. Det gällde bara så länge trädet inte skadades. Om det däremot idkades åverkan på det så kunde all världens katastrofer drabba familjen på gården, exempelvis svält, sjukdom och förtida död.

Vårdträd är alltså inte ett träd som ska vårda oss, utan det är vi som ska vårda trädet.

Att plantera ett vårdträd på en central plats, vanligen då mitt på gårdsplanen, var en självklarhet förr och utöver att skydda mot onda makter fungerade det som en länk mellan generationer: andarnas i det sades vara förfäder till gårdens ägare.

Inte en kvist fick brytas från det och dog det skulle det multna på plats, inte huggas ned. Skedde så kunde alltså de mest hemska saker hända.

I boken återges flera sådana avskräckande berättelser, exempelvis: ”Han högg ned trädet. Samma höst brann ladugården”. Vårdträdet skulle skydda just mot vådeld, orsakad av exempelvis ett blixtnedslag.

I utgåvan 1921 av Nordisk familjebok förklaras vad detta träd egentligen fyller för funktion:  ”ett å gårdstomten växande löfträd, vanligen någon gammal lind, ask eller alm som troddes utgöra ett hägn för den familjs trefnad och välfärd, som bodde i gården.”

Idag månar ägaren om vårdträdet för traditionens skull, för att trädet representerar ett minne från gårdens historia eller helt enkelt för att det är vackert och ståtligt där det står väl synligt. Men man har länge vårdat dessa solitära, mäktiga träd eftersom de representerade ett psykiskt och fysiskt välmående för dem som bebodde gården.

Av hävd har man alltid respekterat och slagit vakt om vårdträden. Eva och Dag har färdats runt i Sverige och samlat material och fotograferat mängder av dessa fantastiska träd.

Kloka ord
Om mig

Mitt namn är AnneSofie Ampén och är mer känd som ”AnneSofie med Slöjdmagasinet”. För över 20 år sedan startade jag Slöjdmagasinet på Internet som först var en samlingsplats med information om slöjd och som jag förövrigt tilldelades Stockholms läns landstings kulturstipendium för, med en prissumman på 80 000 kr.

Jag vill få nyhetsbrev!

Signa upp Dig på Slöjdmagasinets nyhetsbrev, helt kostnadsfritt!

Var lugn, jag skickar inget skräp eller spam! Du kan avsluta Slöjdmagasinets nyhetsbrev när Du vill! Och Du, kolla regelbundet in Slöjdmagasinets bokblogg!